Annons

Skotten och knopparna

Journalisten och tidningsdrottningen Amelia Adamo skrev nyligen en bok som heter Kvinnoarvet och den har jag läst. Det är en uppfriskande och uppbygglig bok och den är läsvärd. Amelia Adamo är 73 år och i boken berättar hon om sitt liv. Hon är generös och hon delar med sig av det hon hittills lärt sig i livet av både misstag och framgång, sorg och glädje. Hon är krass och ärlig och hon verkar tycka att livet blir bättre och bättre ju äldre hon blir. I boken liknar hon sig själv vid ett träd. Årsringarna är numera många och rötterna är inte bara sega och långa utan dessutom välförankrade. Grenarna är torra och hänger allt mer mot marken. Fast samtidigt som löven trillar av, kommer nya skott och knoppar och trädet fortsätter att växa på alldeles nya sätt. Amelia Adamo är naturligtvis inte först med att använda ett träd som metafor sig själv eller för åldrandet, men det är första gången som åtminstone jag hör om skotten och knopparna och när jag läst färdigt boken är det dem jag tänker på. Skotten och knopparna. Att det växer skott och knoppar på mig själv, det kan jag se även om jag är yngre än Amelia Adamo. Men frågan är om jag ser dem hos andra och framför allt hos dem som är äldre än Amelia Adamo. Alltför sällan, är mitt trista svar och det vill jag ändra på. Så inspirerande var faktiskt boken.

LÄS MER:  Handspriten och jag

Om skribenten

Lill Jansson
Redaktör för Äldrenytt.se
Telefon: 0735-315237 | Twitter: lilljansson | E-post: lill@minsektor.se

Bli den första att lämna en kommenter på "Skotten och knopparna"

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.