Annons

Särskilda äldreboenden för hbt-personer?

Sommar och Pridefestival i Stockholm. Fest, allvar och politik för alla som känner sig delaktiga i den kultur som har sina rötter i homosexuella, bisexuella och transpersoners liv. En ganska bred inbjudan med andra ord och därför ett brett festivalinnehåll, och faktiskt ett seminarium om äldreomsorgen. Akademikerförbundet SSR tog nämligen i sitt seminarium upp hur äldre hbt-personer osynliggörs i äldreomsorgen, vi låtsas helt enkelt som att de inte finns, förutsätter att människor är heterosexuella. (Och många av oss tänker mer på glammig gaykultur när vi tänker på homosexuella, än på äldre kvinnor eller män på ett äldreboende.)

Jag säger inte emot. Under de år som jag arbetat i äldreomsorgen har jag aldrig stött på någon homosexuell person bland de äldre. Antagligen för att jag aldrig tänkt tanken att någon av dem jag mött skulle vara homosexuell.

Vad gör man då åt det här? Jag menar, hur kan vi i äldreomsorgen skapa en kultur där det faktiskt är ok att visa sin kärlek till en annan människa även om den andra människan råkar vara av samma kön som en själv?

En sak som görs, det är att det byggs särskilda äldreboenden för hbt-personer. Jag förstår tanken. Att man där inte ska behöva smyga, att personalen har särskilt kunskap osv. Men jag får inte riktigt ihop det ändå. Behöver vi verkligen särskilda boenden för människor som har en särskild sexuell läggning? Borde man inte kunna bo och bli accepterad på vilket äldreboende som helst även om man är flata eller bög? Eller är de särskilda äldreboendena en väg vi måste gå innan vi är framme vid äldreboenden där alla accepteras?

Vad tror ni? Vad har ni för erfarenheter av hbt-personer som bor på äldreboenden? // Lill

LÄS MER:  Den 1 oktober 2020

Om skribenten

Lill Jansson
Redaktör för Äldrenytt.se
Telefon: 0735-315237 | Twitter: lilljansson | E-post: lill@minsektor.se

7 Comments on "Särskilda äldreboenden för hbt-personer?"

  1. Jag tycker inte att man ska ha särskilda boenden för hbt-personer jag tror det bara motverkar tanken att alla människor har lika värde oavset ras, kön osv. Det handlar om att utbilda personal och ge oss möjlighet att lufta våra eventuella fördomar och se vad de står för. Det utvecklar oss i stället för att konservera och befästa gamla fördomar. Samma diskussion har varit uppe ifall vi ska ha särskilda ”regnbågsdagis” för barn med 2 föräldrar av samma kön. Jag tror inte på det heller för vad händer sen när de blir vuxna? Samhället består ju av alla möjliga olika indiver och det bör man få lära sig redan på dagis. Alla måste vi lära oss att ta hänsyn och respektera olikheter och det är något man bör lära sig tidigt, men det är aldrig för sent senare i livet heller!

  2. Gunnar Brolin | 29 juli, 2010 kl. 11:37 | Svara

    Jag vill föreslå att det skickas enkäter till de äldre med annan sexuell läggning och fråga dem om de önskar särskilt boende. Kan tänka mej att flertalet av dessa vill ha det så, men det går inte att ta det för givet. Så därför enkäter!! Min åsikt är också att de avvikande är behäftade med ett konstruktionsfel och bör betraktas(i någon mån) som sjuka och därför ha rätt till särskilt boende. Om dom vill. Numer anser man sej kunna ta reda på vilka som är lindrigt demenssjuka, så varför ska det inte då gå att kartlägga och utfråga de sexuellt avvikande? Sen får vi hoppas att det inte är så ställt som Jonas Gardell uttryckte sej, att det normala tillståndet är att vara onormal.

  3. Jag håller helt med dig, Maggan! Det du skrev var mycket klokt. Vi personal behöver utbildning i kombination med diskussioner.

  4. Jim-Alex Minorsson Hirschi | 3 augusti, 2010 kl. 21:08 | Svara

    I princip tycker jag inte att vi ska verka för segregerade boenden. Det ska inte behövas. Alla ska oavsett kön, sexuell läggning. ålder, etnisk bakgrund, existientiell uppfattning osv. känna sig välkomna. Men tyvärr ser det inte ut så idag. Därför förstår jag att det finns dem som vill bygga särskilda HBT-boenden och jag klandrar dem inte. Det är skillnad mot visioner om hur vi vill att samhället ska se ut och den praktiska realiteten. Under en period kan det vara nödvändigt. Utbildning är viktig, men räcker inte. Det kräver ett strategiskt och målmedvetet arbete hos ansvariga chefer på högre nivå och att i verksamheterna på alla nivåer skapa utrymme för reflektion och eftertanke, vilket tyvärr inte alltid finns inom den här typen av verksamheter.
    Jag delar inte Gunnar Brolins upppfattning om att människor ska kartläggas utifrån sexuell läggning. Det kan uppfattas som kränkande och något säkert blir föremål för anmälan om diskriminering. Jag undrar vad Gunnar Brolin egenligen menar med att ”de avvikande är behäftade med ett konstruktionsfel och bör betraktas (i någon mån) som sjuka och ha rätt till särskilt boende?

    Vad gäller att ta reda på om någon har en demensproblematik, är det en omfattande utredning som inte alltid kan ge några bra svar. Att utreda om en person de facto har demens är ganska komplext.

  5. Självklart ska det inte finnas särskilda hbt-dagis eller hbt-äldreboenden! Ska det då finnas särskilda hbt-skolor, särskilda hbt-arbetsplatser också!!?? Det skulle verkligen vara att peka ut dessa personer som så speciella, vilket dom ju faktiskt inte är utan alldeles vanliga människor som kan älska någon!

  6. Gunnar Brolin | 6 augusti, 2010 kl. 08:18 | Svara

    Lena! Varför är det självklart att det inte ska finnas äldreboende för hbt- personer?? Tänk om dert är så att dom vill ha det så. Ska dom inte ha den friheten, eller hur menar Du?

  7. Gunnar Brolin | 10 augusti, 2010 kl. 08:44 | Svara

    Lena! Jag vill höra Din motivation till varför Du uttrycker Dej så kategoriskt i frågan!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.