Annons

”Säg till om det är något ni behöver hjälp med”

På 1990-talet arbetade jag på ett mindre omsorgsboende. Vi var ett tiotal personer som arbetade där plus vår chef. Chefen hade dock sitt kontor någon annanstans och hon var sällan på plats på boendet. Hon kom en gång i månaden när vi hade vårt personalmöte. Utöver det hade vi varje år en planeringsdag med chefen. Då blev vi informerade om den budget som kommunfullmäktige fattat beslut om och fick reda på vad den innebar för just vår verksamhet och det lilla boendet som vi arbetade på. På de här årliga planeringsdagarna fick vi även ett papper där det stod hur stor personalbudget vi tilldelats det kommande året och vad den innebar i fråga om personaltäthet. Det hela var mycket konkret och tydligt och varje månad därefter fick vi ett annat papper där det stor hur vi låg till ekonomiskt. Ibland hade vi gjort slut på för mycket pengar och då fick vi strama åt den kommande månaden. Hade vi istället pengar över kunde vi köpa några timmars metodhandling. Hur vi ville använda pengarna var upp till oss, sa chefen. Allt i relation till mål och uppdrag. ”Säg till om ni behöver hjälp med något”, sa chefen varje gång vi haft personalmöte och hon skulle gå tillbaka till sitt kontor.

Nu var det här ett tag sedan och det är lätt att glömma och komma ihåg fel, men faktum är att jag har ett gott minne och jag kan inte minnas att vi ringde och bad chefen om hjälp särskilt ofta. Utöver själva omsorgsarbetet så delade vi upp arbetsuppgifterna emellan oss. Någon var duktig på att hålla koll på personalbudgeten, någon annan på att hålla kontakten med anhöriga. En tredje ägnade sig hellre åt sociala aktiviteter, även om vi nog inte kallade det för sociala aktiviteter (jag tror inte begreppet fanns då). Allt fungerade inte perfekt och det fanns säkert sådant som kunde gjorts bättre, men på det stora hela så var de som bodde där nöjda (väldigt nöjda), anhöriga var nöjda, chefen var nöjd och vi som arbetade där var nöjda. Det ska sägas att chefen var en ganska unik chef, ett sådant tillitsbaserat ledarskap var inte särskilt vanligt på den tiden. Hon var bara helt övertygad om att vi var de som var bäst lämpade att organisera vårt arbete. Vi var på plats varje dag och vi var de som kände dem som bodde där. Att jag kom att tänka på min gamla arbetsplats beror på en artikel jag läste om äldreboendet Strandgården på Orust. Missa inte den. En länk finns längre ner i nyhetsbrevet.

LÄS MER:  Mer och mer oss själva ju äldre vi blir

Om skribenten

Lill Jansson
Redaktör för Äldrenytt.se
Telefon: 0735-315237 | Twitter: lilljansson | E-post: lill@minsektor.se

Bli den första att lämna en kommenter på "”Säg till om det är något ni behöver hjälp med”"

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.