Annons

Måste man själv ha arbetat i äldreomsorgen för att bli en bra äldreomsorgschef?

Från allt fler håll hör jag vilket mångfacetterat jobb det är att arbeta som chef i äldreomsorgen (och det är det ju). Det är väldigt mycket man måste kunna och vara bra på. Inte minst pratas det om den ekonomiska kompetens som krävs och att den kunskapen inte nödvändigtvis finns från början hos en ny chef, eftersom de flesta chefer har sin bakgrund i själva vården och omsorgen, och då är det ju främst det man är bra på. En väg att gå, när man behöver fylla på de ekonomiska kunskaperna, är naturligtvis att fortbilda sig. Man får lära sig helt enkelt. Längre eller kortare utbildningar. Interna sådana eller åka iväg på kurs. Ett annat sätt är att man som arbetsgivare vänder på det, dvs anställer personer som redan från början är duktiga på t ex ekonomi och som successivt får lära sig det där med omsorg och omvårdnad. (Självfallet finns det personer som redan från början, när man börjar sitt chefsjobb, är bra på båda delarna – men här drar jag det för enkelhetens skull till sin spets.)

När det gäller synen på ledarskap och chefer och vad en chef behöver kunna, finns det lite olika åsikter. En del hävdar att det är nödvändigt att kunna själva kärnverksamheten. Har du själv inte arbetat  i den direkta vården, är det svårt att bli en bra chef i äldreomsorgen. Och så finns de som säger att chefskap är en kompetens i sig. Har du den kompetens som krävs för att styra och leda, kan du chefa över vilken verksamhet som helst, det är inte alls nödvändigt att du själv har arbetat i äldreomsorgen.

LÄS MER:  Uppdrag LIVET

Vad är era erfarenheter? Måste man ha arbetat i äldreomsorgen för att bli en bra chef ? Har ni chefer med helt andra bakgrunder? Hur fungerar det? Fördelar? Nackdelar?  // Lill

Om skribenten

Lill Jansson
Redaktör för Äldrenytt.se
Telefon: 0735-315237 | Twitter: lilljansson | E-post: lill@minsektor.se

15 Comments on "Måste man själv ha arbetat i äldreomsorgen för att bli en bra äldreomsorgschef?"

  1. Det är självklart att en chef har en stor fördel i att kunna alla förekommande arbeten, lika bra som sina medarbetare. Har hon eller han den kunskapen, då är det också lättare att förstå företagets ekonomi.

  2. Jag började som vårdbiträde inom både hemtjänst och äldreboende, läste sedan omvårdnadsprogrammet till undersköterska och därefter socionomprogrammet. För mig personligen har det varit och är en enorm fördel att ha praktisk erfarenhet från och förståelse för det omsorgsarbete jag numera är chef över. Det gör att jag kan relatera teoretiska resonemang till händelser jag själv upplevt och att jag förstår hur olika situationer vad gäller etiska dilemman uppstår. Det underlättar när jag som chef ska beskriva konsekvenser vid förändringar och driva frågor uppåt i organisationen när jag vet vad jag talar om.

    Vidare tycker jag förutom den praktiska erfarenheten att det är en fördel att ha läst social omsorg/socialt arbete, omvårdnad, psykologi, organisation & ledarskap eftersom det är själva kärnan. Själv är jag för en liknande utbildning för äldreomsorgschefer motsvarande rektorsutbildningen. Ekonomi är viktigt att kunna liksom arbetsrätt, vilket min arbetsgivare löpande ordningar utbildningar inom. Däremot ska jag sim chef inte behöva vara specialist. Vi har både ekonomi- och personalavdelningar med den expertisen.

    Men formell kunskap räcker förstås inte utan chefskapet kräver gott omdöme, självkännedom, empati och lämplighet och mod som ledare.

  3. Det är en intressant fråga och särskilt när ett stort fokus ligger på ekonomi och innovation, det är vad som krävs om vi ska kunna rädda omsorgen och servicen i framtiden. Jag har respekt för tidigare åsikter men delar inte er uppfattning, utan tror snarare att vi måste se ledarskapet som en profession i sig. Det är oerhört svårt att ha de ekonomiska kompetens som krävs om man har sina rötter i vården. Som uska eller ssk är man proffs på omvårdnad och det spelar ingen roll vad det kostar, det är inte vad man är anställd för att ta ansvar för. Det är svårt. Jag vill även påstå att det är svårt att skaffa sig den överblick som krävs om man tidigare stått med fötterna i myllan. Det är inte omöjligt men nu gör jag som Lill och drar det till sin spets. Kan man rekrytera en chef med båda kompetenserna, jag syftar här på ekonomi och omvårdnad, är det guld, men min erfarenhet är att det är jättesvårt. Min syn på ledarskap gäller ej bara äldrevården utan samtliga offentliga verksamheter.

  4. Redaktionen | 15 mars, 2012 kl. 12:02 | Svara

    Själv vill jag, som tidigare, slå ett slag för delat ledarskap, eller snarare chefskap. Jag har själv varit chef på det sättet i både äldreomsorg och skola och att det kan fungera bra med två chefer och två olika baskompetenser. Är det fler som har erfarenhet av det? // Lill

  5. absolut inte. Som chef gäller det att snabbt kunna förstå de processer som pågår. Inte att kunna arbetet by heart. Det gäller att rekrytera medarbetare som man litar på och som kan sitt arbete.

  6. Robert vet du vad du pratar om? Är du chef? Vad menas med att inte kunna arbetet by heart? Min mening är att du måste kunna jobbet by heart. Det viktiga är människorna inte processerna.

  7. Intressant diskussion och med största respekt för allas åsikter i frågan. Jag vidhåller min uppfattning och jag menar chefen i första linjen.

    Arbete i äldreomsorg handlar om mer än omvårdnad. Det handlar om socialt arbete också eller social omsorg som det hette förut. Det är främst Socialtjänstlagen som styr äldreomsorgen.

    Ekonomi är väsentligt men det handlar även om att kunna organisationsteori och processer. Och att kunna det politiska systemet, vilket är nödvändigt om du jobbar i en offentlig verksamhet.

    I skolan erfordras numera rektorsutbildning för att vara chef. Du kan heller inte vara chef i ett kök – köksmästare eller kostchef – utan att veta något om kost och nutrition.

    På högre chefsnivåer blir den här typen av verksamhetskunskap inte lika viktig. I många branscher anses fackkunskapen nödvändig för att vara första linjens chef. Du kan knappast bli chef på ett universitet inom akademin utan att ha disputerat.

    En sak som inte nämnts men är av stor betydelse är hur chefsteamets eller ledningsgruppens sammansättning ser ut. Och att kompetensen används optimalt. Då ser jag att det kan vara bra med olika kompetenser som ekonom, personalvetare och förvaltare. Men ändå behövs verksamhetskunskap. Jag har sett exempel på och varit med i diskussioner när chefer inte vetat vad det handlat om när vi talat om vad socialtjänstlagen innebär i praktiken, det salutogena synsättet och dess likhet med empowerment, vikten av att följa hygienregler och inte spara in på handsprit och handskar, patientsäkerhetslagen, delegeringsrutiner osv. Det blir mycket missförstånd och mycket tid behöver ägnas åt att tala om och förklara grunderna.

    Det blir oerhört svårt att som enhetschef inte kunna lagar, regler, värdegrund och förhållningssätt och vad det innebär. Det kan leda till felaktiga prioriteringar eller allvarliga risker.

    Visst, även om ledarskapet ses som profession behöver chefen ha de kunskaperna eller se till att skaffa sig dem.

    Kunskap är makt brukar det heta. Det är lite nonchalant och naivt att tycka att branschkunskapen inte behövs. Jag lyssnade till ett föredrag av styrelseordföranden Carl Bennet (Getinge, Elanders, Göteborgs universitet) om att
    för att driva ett framgångsrikt företag krävs branschkunskap. Det är svårt att överleva annars. Det ska inte underskattas vare sig det gäller privat, offentlig eller ideell verksamhet.

    Kunskap om verksamheten och professionen, organisation och ledarskap, ekonomi, psykologi, arbetsmiljö, juridik etc är ovärderligt i ledarskapet om det kan omsättas i praktiken. Fast en bra arbetsgivare kan erbjuda mycket av den utbildningen med genomtänkta chefsintroduktioner så alla behöver därmed inte ha arbetat som undersköterska, biståndshandläggare eller sjuksköterska för att bli en bra chef i äldreomsorgen. Det handlar som nämnt även om ledningsgruppens sammansättning.

  8. Det är en förutsättning att arbeta by heart,då man arbetar som chef inom äldreomsorgen. Som chef kan man inte kunna allt ,men om man har duktiga och intresserade medarbetare ,även bra ekonomer ,administrativt stöd och andra så är man det vinnande laget.Att leda by heart ger bättre förutsättningar för de äldre och de som vi är till för,än att leda enbart med chefspróffesionen.Idag tror jag att det arbetar för många chefer inom äldreomsorgen som inte har förankring och intresse i äldreomsorgen ,de har enbart intresse i sin egen karriär och kariärvägar.VD på Volvo är det någon som tror att han kan allt om ekonomin,varför skall då äldreomsorgens chefer kunna allt inom ekonomin.Om man som chef för äldreomsorgen inte har förankring inom social omsorg ,så är man mycket räddare att möta de äldre i vardagen. Ja ,visst man skall leda genom andra men att även våga möta de äldre by heart,kommer man mycket längre med än chefandet i sig. Däremot tror jag en del på delat ledarskap om man har intresse i det och tydliga roller i verksamheten

  9. Anders Åbom | 16 mars, 2012 kl. 09:22 | Svara

    En grundläggande aspekt på ledarskapet inom omsorger är som jag ser det chefens lojalitet, gentemot verksamheten och/eller gentemot ledningen. En konsekvent chefsrekrytering med fokus på chefer som är obrottsligt lojala mot ledningen av organisationen är som jag ser det en förutsättning för våra vårdskandaler. Bemanning och organisatoriska lösningar som medför oacceptabla konsekvenser borde beslutsfattarna ha fått kompakt motstånd mot. När detta synsätt utövas år efter år får det mycket negativa konsekvenser för verksamheten. Och till skillnad från biltillverkning, där negligerande av kvalitet för kunden i längden bara innebär att man försvinner från marknaden så har omsorger ett lagstadgat och etiskt grundat krav på kvalitet. En chef som inte ser kvaliteten, eller kvalitetsbrister i den verksamhet han/hon leder har inget där att göra. Om det betyder att man ska ha jobbat ”på golvet” vet jag inte, men jag tror det är en stor fördel.

  10. Jag förstår inte heller Robert. Vården är visserligen Sveriges största arbetsplats, men ändå inte att jämföra med multi-företag som styrs av marknad och börs. Vården är splittrad i tusentals små enheter som har att rätta sig efter skattemedelstilldelning. Och på dessa platser måste hjärta och empati råda i första hand!

  11. Jag vill instämma i det som Anna skriver – ledarskapet är en profession i sig. Som enhetschef är ditt viktigaste uppdrag att skapa samsyn kring en värdegrund som skall råda, att skapa ett gott arbetsklimat.
    Men jag vill mena att det finns även annat som spelar in – en professionell inställning till mitt arbete – eller det som jag brukar kalla – ”vem är vi till för”? Mycket i omsorgen handlar om förhållningssätt och attityder. Det handlar om att känna sig själv så att jag är medveten om mina egna känslor och hur jag handskas med dem, speciellt i stressade och utsatta situationer.
    Som i alla andra arbetsgrupper runt om på olika arbetsplatser är chefens inställning viktig, det är den människosyn och attityd som färgar av sig på medarbetarna. Att arbeta med medarbetarnas attityder och människosyn, att ha en öppen kommunikation, att kunna ge och ta handledning när jobbet är tungt och arbetsbelastningen hög är viktigt för att medarbetarna skall orka.
    Professionen, dvs medarbetarna är de som kan verksamheten i detalj och i min utgångspunkt kräver det en lyssnande chef, så att det ex som Jim-Alex skriver inte sparas in på fel saker. När man arbetar är man ett team och har olika uppgifter. Det innebär inte att en chef ska sätta sig på ”högre hästar” än en medarbetare!

  12. Robert! Vad är det för processer Du talar om. Ska vården glömma allt om omsorg och empati och poolvändas likt ”jorden”?

  13. För mig är det uppenbart att många första linjens chefer saknar ekonomisk kompetens. Man har svårt att göra ekonomiska analyser och kalkyler, vilket får konsekvenser i leden över. Många gånger silar man mygg och drar in på små ting som nya gardiner i personalrummet istället för att organisera på ett annat sätt och arbeta på ett annat sätt. Nya gardiner är en struntsumma det är personal som kostar pengar, det är ineffektiva arbetsmetoder och ineffektiv arbetsorganisation som kostar pengar. Nya gardiner använder jag som exempel eftersom jag hört det på flera håll som ett exempel på sådant enhetschefen anser att hon inte har råd med.

  14. Att vara första linjens chef inom äldreomsoren är ett mycket komplext arbete. Det krävs för det första en relevant högskoleutbildning så att man kan de lagar som styr, socialt arbete /omsorg, äldrefrågor, missbruk, nätverk osv
    Ekonomiskt tänkande där det handlar om att skaffa resurser till sin verksamhet och att förvalta dem väl.
    Att kunna styra mot verksamhetsmålen en god vård o omsorg och därför kunna se längre än det man gör idag. Vara chef och stötta personal, ha en god arbetsmiljö göra rehab utredningar osv. Dessutom ska detta adminsitreras i en mängd olika datasystem.
    Självklart ska den som leder verksamheten förstå hur den fungerar, för den skull behöver man inte ha arbetat praktiskt i den, men behöver vara deltagande för att lära sig. Det är tyvätt så upplever jag att nya chefer oftast hamnar i att lära sig sköta datasystem och att man innan det är klart ”tappar” verksamheten. Chefens sätt att driva verksamheten och prioritera vad som är viktigt styr vilket resultat som man kan få. Introduktion och stöttning är viktigt

  15. Organisationsförmåga, ledarskapsförmåga, kunskap i ekonomi, kunskap i miljö och juridik det är kunskaper vi alla bör ha litet hum om. Men inget namns om kunskap om bemötande, omtanke och empati, gentemot de vårdbehövande. Jag vill se en gradering 1-10 av alla dessa kriterier. Eller är det meningen att de äldre skall göras till zombier?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.