Annons

Kund i demensvården?

Enligt statistik från 2018 så bor ungefär 88 000 personer över 65 år i Sverige i ett särskilt boende*. De 88 000 personerna är 88 000 olika individer med olika förutsättningar och olika önskemål. Men med det sagt, så finns det ibland ändå behov av att klumpa ihop de 88 000 personerna och prata om dem som grupp.

Precis som vi ibland klumpar ihop alla barn som går i skolan och kallar dem för elever eller klumpar ihop alla som äger en villa och kallar dem för villaägare. Vad just de här 88 000 personerna kallas för när de klumpas ihop, ser lite olika ut. Det kan bero på sammanhang och inte minst syfte, men det kan även bero på tycke och smak.

”Tanken med själva kundbegreppet måste väl ändå vara att kunden sitter på makten och kan välja mellan olika alternativ…”

På en del särskilda boenden kallas personerna som bor där för hyresgäster eller boende. På andra särskilda boenden säger man pensionärer eller omsorgstagare. Eller för all del något annat. Det är en djungel av ord, som dessutom förändras över tid. För inte så länge sedan var ordet brukare populärt, men det verkar vara på väg bort, vilket är bra. För ett mer konstruerat och krystat ord är faktiskt svårt att föreställa sig. Det skulle i så fall vara ordet kund, som jag det senaste året hört allt oftare och irriterat mig på allt mer. För tanken med själva kundbegreppet måste väl ändå vara att kunden sitter på makten och kan välja mellan olika alternativ. Den som t ex drabbats av en demenssjukdom eller den som är anhörig till en demenssjuk person ska alltså ha flera demensboenden att välja på och därefter kunna vara med och påverka innehållet i de tjänster som boendet erbjuder. Är man sedan inte nöjd, flyttar man till ett annat demensboende. Så ser teorin ut. Men hur ser det ut i praktiken?

Eftersom läget brukar vara akut när man väl ansöker om en bostad i ett demensboende, tackar väl de flesta ja till den bostad som erbjuds. Och även om det skulle finnas olika demensboenden att välja mellan, hur lätt är det att bedöma eventuella skillnader mellan de olika boendena och hur viktar man skillnaderna?

LÄS MER:  Förändringsbenägenhet

Hur ser ni på det här? Är kund ett bra ord i sammanhanget?

*Antalet är något lägre nu under pandemin eftersom fler än vanligt tackar nej till en bostad i särskilt boende av rädsla för att smittas av Covid-19, men i stora drag stämmer siffran

Om skribenten

Lill Jansson
Redaktör för Äldrenytt.se
Telefon: 0735-315237 | Twitter: lilljansson | E-post: lill@minsektor.se

1 Comment on "Kund i demensvården?"

  1. Ewa Näslund, socialchef | 20 februari, 2021 kl. 15:04 | Svara

    Nej, vi i Höör håller verkligen med. ”Kund” är verkligen inte ett bra begrepp. Som ni skriver indikerar begreppet kund att personen kan välja, men framförallt indikerar det att personen betalar för det särskilda boendet. Så är det ju definitivt inte. Den boende i särskilt boende betalar bara en mycket liten del av kostnaden, resten står alla skattebetalare för.
    Vi anser inte heller att ”brukare” är ett bra begrepp och förstår inte varför vi behöver kategorisera människor. I Höör kallar vi alla medborgare. En del har insatser från socialtjänsten (inkl äldreomsorgen) i perioder av livet, men insatserna definierar ju inte oss som människor. Alla är medborgare i Höörs kommun, med samma skyldigheter och rättigheter.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.