Annons

Kramas ni?

Hanna Hellqvist – hon skriver krönikor i DN och har varit programledare på tv – säger i en tidningsintervju att chefer inte ska krama sina medarbetare. Hon säger inte varför, eller det kanske hon gjorde när hon intervjuades, bara att svaret inte publicerades – och först undrar jag ”varför säger hon så?”. Men så tänker jag på mig själv och hur jag själv gjorde när jag var chef. Kramade jag mina medarbetare? Jo, vid några enstaka tillfällen, det gjorde jag, men faktiskt – det kändes inte helt naturligt. Inte för att jag har något emot att kramas. Mer när jag kramas så vill jag att den jag kramar också ska vilja göra det. Inte göra det av tvång (om chefen vill kramas är det nämligen svårt att inte gå med på det – om man nu inte skulle vilja).
Jag säger inte att mitt icke-kramande är vägen att gå som chef, en av de bästa chefer jag känner är väldigt kramig. Väldigt. För henne är kramandet ett sätt att se och uppmärksamma sina medarbetare och vad jag har sett så uppskattas kramarna. Fast ändå. Kramar. Är inte de bäst när de som kramas gör det på någorlunda lika villkor? När man kan kan välja att kramas eller att avstå. För inte kan man vägra att krama chefen om chefen vill kramas? Eller? Hur gör ni? Kramar ni era medarbetare? Kramar ni era chefer? // Lill

LÄS MER:  Uppdrag LIVET

Om skribenten

Lill Jansson
Redaktör för Äldrenytt.se
Telefon: 0735-315237 | Twitter: lilljansson | E-post: lill@minsektor.se

5 Comments on "Kramas ni?"

  1. Camilla Sjögren | 20 oktober, 2011 kl. 07:44 | Svara

    Det beror helt på vilken person man är och ledarstil man har. Samtidigt krävs det ju en lyhördhet; för inte vill man krama en medarbetare som inte vill krama tillbaka?

  2. Livia Deak Jönsson | 20 oktober, 2011 kl. 13:48 | Svara

    I min verksamhet kramas vi mycket! Jag själv, ursprungligen icke svensk är van vid detta och som chef och ledare har jag ett naturligt sätt att krama mina medarbetare när tillfälle ges. Jag har aldrig upplevt att någon av mina medarbetare skulle ha något emot det. Jag känner ju när det är läge eller lämpligt med en kram. I det stora hela handlar det egentligen inte om kramar utan att se medarbetarna, visa uppskattning och bekräfta dem. Det kan man göra på många olika sätt men det är klart, jag gillar kramar!

  3. Med risk för att verka ”svenskt” återhållsam vill jag hålla med om att kramar mellan chef och medarbetare är problematiska. Och att det kanske inte ska vara chefen som avgör om de är det eller inte. För mig betyder det att medarbetare kan krama chefen, det känns ju väldigt bra när det sker, men att chefen bör vara betydligt mer försiktig med att dela ut kramar bland underställda medarbetare. Till detta kommer ju också den könsliga aspekten, är det en man som är chef för kvinnor är det ännu mer osäkert om det är OK. Tycker jag. Kram!

  4. MAKE LOVE, NOT WAR! | 21 oktober, 2011 kl. 10:23 | Svara

    De hjälper kroppens immunförsvar.
    De botar depressioner.
    De minskar stress.
    De befrämjar sömn.
    De är stärkande.
    De är föryngrande.
    De har inga obehagliga biverkningar.
    De är inget mindre än en mirakel”drog”.

    Våga kramas, dagen blir lättare!
    Puss och Kram!

  5. Jojja: Oj har du redan hnniut med 3 klippningar! De må jag säga. :)Tack ska du ha! :)Kram!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.