Annons

Hur stora ska löneskillnaderna vara?

Leo Messi är världens bästa fotbollsspelare (åtminstone enligt min son). Han tjänar hiskeligt med pengar. Så att det knappt går att föreställa sig. Den hiskeliga lönen får han för att han är betydelsefull för sin klubb. För att han lägger en massa mål, för att han är bra på att dribbla, för att han är bra på att passa till andra spelare – så att de kan lägga mål. Messi är bra på det mesta och därför är han viktigare än andra spelare och därför tjänar han mer än andra spelare. Och även om vi kan ha synpunkter på själva nivån på hans lön eller på hans sponsorkontrakt eller vad det nu är, tycker de flesta av oss nog att det är självklart att han tjänar mer än en allsvensk spelare eller en spelare i division 6 (där mitt eget favoritlag ligger). De senare tjänar inga pengar alls.

Om vi istället för fotbollsspelare tänker enhetschefer eller biståndshandläggare eller undersköterskor eller någon annan yrkeskategori i äldreomsorgen – var hamnar vi då? De allra flesta av oss har vant oss vid en individuell lönesättning, jag vet inte ens om det där gamla tariffsystemet finns kvar över huvud taget, där man för varje år fick en viss summa mer och så var det bra med den saken, oavsett vad man bidrog med. Och jag tror att merparten idag tycker att det ska finnas ett visst lönespann inom en och samma yrkesgrupp. Men hur stora ska skillnaderna vara tycker ni? Om vi bortser från antal år i yrket och på arbetsplatsen (det är ju för den delen inte säkert att man bidrar med mer för att man arbetat länge eller för att man varit på en och samma arbetsplats länge). Ta gruppen enhetschefer. Hur mycket mer ska chefen som faktiskt skapar bättre resultat än andra chefer ha? Tvåtusen kronor i månaden? Tiotusen kronor i månaden? Och undersköterskegruppen? Hur stora ska skillnaderna vara där?

LÄS MER:  Tack för Jerusalem Challenge

En sak till. Ofta när man pratar om löneskillnader så sägs att det att arbetet är ett lagarbete, att det inte går att säga att någon enskild person bidrar med mer än andra. Och visst, det kan man tycka. Men tänk då på Messi. Han om någon spelar i ett lag. Ändå är väl alla överens om att han är Barcelonas viktigaste spelar (säger sonen åtminstone). Är det ur den aspekten skillnad på en ledningsgrupp bestående av enhetschefer, en arbetslag bestående av undersköterskor och ett fotbollslag? Jag är inte säker på det.

När jag arbetade som enhetschef i äldreomsorgen hade jag inga som helst problem med att peka ut dem som var bättre chefer än jag, som levererade bättre utifrån uppställda mål. Att de skulle ha högre lön än jag tyckte jag var givet. Hur mycket däremot – det är knivigare. Så nu frågar jag er. Vad tycker ni? // Lill

Om skribenten

Lill Jansson
Redaktör för Äldrenytt.se
Telefon: 0735-315237 | Twitter: lilljansson | E-post: lill@minsektor.se

14 Comments on "Hur stora ska löneskillnaderna vara?"

  1. Än en gång delar jag din uppfattning till 100%.

  2. En sak är vi oense om eller din son och jag, för mig finns just nu bara Zlatan!

  3. Jag håller fullständigt med dig, det finns liksom inte på kartan att man ska kunna se hur mycket personalen är delaktig på golvet eftersom man jobbar i team.

    Det finns alltid de som får undan saker så att säga och sen finns det dom som rider på detta och slutresultatet blir att allt blir gjort men till priset av att en jobbat mer än den andre.

    Men som undersköterska på min paviljong kan jag i alla fall märka om det varit personal inne som varit effektiva och fått undan det jobb som ska göras innan ett annat pass kommer in.

    Visst, vi är olika, visst vi jobbar olika, men ibland kan jag känna att det har lämnats för mycket kvar till de som kommer in och tar över.

    Med detta vill jag också säga att den ena dagen är inte den andra lik, jag jobbar med äldre människor, de är inga robotar och allt kan inträffa som gör att man kanske fått lägga vissa saker åt sidan för att ta hand om människan som inte mår så bra

    .Hur Vc kan se vilken personal som verkligen utför sitt arbete är mig en gåta.

  4. Löneskillnaden kan väl inte få vara hur stor som helst??

    Kan inte förstå skillnaden i lön mellan enhetschefer och biståndshandläggare i äldreomsorgen.
    Det krävs samma utbildning för tjänsterna, båda har olika ansvarsområden.
    Varför skall man då få så mycket mer i lön för att man har ansvar för arbetsledning??? Det händer även att enhetschefer som gått den långa vägen och saknar utbildning kommer högre än biståndshandläggare med utbildning.Där är det väl den individuella lönesättningen som gäller förstås men ändå. Konstigt tänk.
    Hur komma på en acceptabel nivå för båda yrkesgrupperna.

  5. Kerstin, du saknar nog insikt hur det är att vara chef. Det är ett mer komplext jobb att få ihop helheten i verksamheten för brukare, deras närstående, personal, utveckling och samtidigt få ekonomin att gå ihop. Alla vi som arbetar med människor vet ju att behov och önskemål aldrig tar slut och att vi skulle vilja göra så mycket mer. Som chef gäller det att prioritera för att hålla budget – Göra rätt saker och göra saker på rätt sätt!

  6. Elisabeth
    Det är inte insikten om hur det är att vara chef det är fråga om.
    Chefen ansvarar för sitt och har en viktig uppgift utifrån att ge rätt hjälp och självklart prioritera utifrån budget samt biståndsbeslut.
    Biståndshandläggaren ansvarar för att göra rätt beslut utifrån inkomna uppgifter, lagstiftning riktlinjer mm. Det handlar om att ge beslut utifrån rätt grunder så att de hjälpbehövande får den hjälp de behöver.

  7. Anders Åbom | 19 april, 2012 kl. 16:43 | Svara

    Min uppfattning är att acceptansen för löneskillander är oerhört liten i de yrkesgrupper vi talar om, i synnerhet om vi jämför med framgångsrika fotbolldspelare eller andra mycket välbetalda grupper. Jag har varit med om löneförhandlingar där man prioriterat lönesättning för olika personer utifrån specifika kriterier. Året därpå kommer kraven att ”nu måste ju de få mer som fick mindre förra året”… Detta gäller även högskoleutbildade. Ibland resonerar man om manligt och kvinnligt beteende i detta sammanhnang, men jag tror att det mer är en kultur i hela verksamheten (omsorger i stort) att man ska behandlas lika, även i lönesättning. Och kommunerna som arbetsgivare vågar sällan använda lönesättning som verktyg för att premiera de bästa. Jag har faktiskt ingen idé alls vad man kan göra. Snickra på mätbara lönekriterier hjälper inte mycket. Och hela ”leka affär”-konceptet inom omsorgerna riskerar att haverera på att det inte ger vad det var avsett att ge, nämligen bättre kvalitet och bättre arbetsmiljö genom komkurrensutsättning och valfrihet. Hur uppfattades till exempel de chefsbonusar som var omdiksuterade i samband med Caremas problem? En tanke kunde vara att genom kooperativt organiserade verksamheter låta ett gemensamt skapat överskott användas på ett gemensamt överenskommet sätt. Om nu det är möjligt. Riskkapiatlbolagen borde i alla fall inte vara inblandade i den här sortens verksamheter, det höjer inte lönerna generellt och därmed inte heller möjligheterna att arbets med lönesättning för premiering av de duktigaste. Puh! Svårt fråga!!

  8. Jo jag kan förstå vad det är för skillnad mellan biståndshandläggare och enhetschef. Biståndshandläggaren är ”administratör” som många gånger ger direktiv till den operativa ”enhetschefen” så att denne tvingas till obekväma beslut och ställningstaganden.
    Biståndshandläggaren sitter gömd bakom skrivbord, medan enhetschefen går i ”bräschen”!

  9. Apropå löneskillnader så fanns det långt tillbaka i antiken, en stridsvagnsförare (stridsvagn en enaxlad kärra dragen av ett trespann hästar). Han tjänade så mycket att Messis och Tiger Woods löner i dag är hur ”småttiga” som helst.

  10. Peter Sjöstrand | 20 april, 2012 kl. 09:24 | Svara

    Det kan vara mer relevant att debattera lönespännvidd inom ett område/grupp än löneskillnader, menar jag.

    Generellt har alla tjänstemän som nämns i artikeln lägre lönenivåer och mindre lönespännvidd än andra jämförbara yrken/tjänster både i offentlig och privat miljö. SCB har statistik om detta. SACO lönestatistik visar också detta.

    Tyvärr är det ju så att exempelvis chefer inom kommunal äldreomsorg har lägre löner än exempelvis andra kommunala chefer med likartade uppgifter. det ser inte ut som att synen på detta kommer att ändras.
    Om man har en löneutveckling som chef på ca 1000 kr jämfört med en nyanställd chef så är det en indikator på att varken löneskillnad eller lönespännvidd existerar.

    Såg häromdagen i en lokal tidning att en näringslivschef i en mindre kommun har 55 tkr /månad. Finns det någon enhetschef inom äldreomsorg som har en sådan lön?

  11. Är det verkligen som Du säger Peter Sjöstrand, så är det ett bevis på hur litet man värderar äldre människor. Jag skulle tro att vården av äldre och också dementa människor, kräver mer av både kunskap och empati än övrig vård. Därför tycker jag att statusen på äldre-vårdpersonal bör höjas väsentligt!

  12. margareetta walden | 22 april, 2012 kl. 21:33 | Svara

    Hej
    Jag anser att löneskillnaden är helt naturligt . det som inte är bra det är kvinnolöner…löner inom de branchen där de arbetar mest kvinnor. bl.a sjukvården…äldrevården. Lön skall betalas efter ens kompetens, erfarenhet…….men sk lönesumman( årligen återkommande) är ju så förfärligt lågt att det inte finns tillräckligt med pengar…..Som dsk borde man ligga på minst 35.000. Nu de nyutbildade ssk vill ha 24.000kr…och det är fortvarande lågt….. minst 25.000 när man är färdig ssk. alla undersköterskor inom vården? de ska ha högre lön!!!!Vården består inte bara av läkarna utan ”öv rug” personal stannar vården…… Titta på i de tekniskt utbildade killar/ tjejer …ingen har en startlön under 25.000kr!!!!!Kompetens/ erfarenhet 2 ledstjärnor!!!!

  13. Tillbaka till som jag tycker huvudfrågan, Till två kommunala chefer inom äldrevården, den ena operativ och den andra, administrativ, båda har ungefär samma utbildning och även likartade maktbefogenheter. Är det då självklart att den administrative chefen skall ha högre lön än den operative chefen???

  14. Hej!

    Vi måste hålla isär lönenes belopp ifrån löneskillnaden inom den avsedda yrkesgruppen. Vi ska också komma ihåg att det inte går att jämföra alla”chefslöner” med varandra. Vi har olika chefsnivåer.
    Enhetschef, områdeschef, sektorschef, kommunchef osv.
    Vi är nog överens om att en kommunchef ska ha högre lön än en enhetschef. Därmed inte sagt att kommunchefen är mer betydelsefull för kommunens innevånare.
    För att återgå till jämförelsen med fotbollsspalre.
    Att den som gör målen är viktigare än den som förhindrar att det släpps in en massa mål, försvarspelarna och målvakten, är kanske inte alltid en rättvis jämförelse.
    Att vi inom olika yrkesgrupper ska införa någon form av ”stjärnstatus” för vissa medarbetare känns motbjudande. Visst, vissa kan tyckas göra mer, vara nyttigare. Men det är inte alltid de som ”syns mest och bäst” som är de viktigaste kuggarna i ett teamarbete.
    det är inte bara utfört arbete som ska värderas. De som skapar god stämning, den som alltid ställer upp, den som har förmåga att lyssna in gruppens harmoni, som öppnar upp samtal och dialog, mm mm är viktiga.
    Den som saknar kompetens eller vilja att utföra de arbetsuppgifter som finns inom arbetslaget ska inte ha lägre lön. De ska antingen kompetensutbildas eller uppmuntras att söka annat arbete. För vi ska givetvis inte betala lön till den som inte på ett bra sätt utför avsedda arbetsuppgifter.
    Det kan vara rimligt med löneskillnader inom arbetslaget som grundar sig på utbildning, ansvarsfördelning och/eller erfarenhet. Men det ska inte vara stora skillnader. Högst 2000 kr/mån inom samma yrkeskategori.
    Vi måste uppmuntra andra egenskaper hos människan än de som värderar allt i pengar. ”Status” och ”känslan” av att vara uppskattad och värderad måste erfaras på annat sätt än på lönekontot.
    Det är nu aktuellt med ”låga” ingångslöner, så kallade ”ungdomslöner”. För mig känns det skrämmande.
    Det har väl alltid funnits en viss löneglidning inom yrkesgruppen. Att ingångslönen är något lägre än den lön den mer erfana har. Det är väl inte alltid 21-åringen är mindre erfaren inom yrket än 44-åringen som är ny.
    Det finns så många variabler efter vilka vi kan värdera oss själva och andra så det är oerhört svårt med individuell lönesättning som kommer att upplevas rättvis.
    Därför ska löneskillnader inom arbetslaget vara små.

    Ingvar A

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.